Stiltje

I luften på väg mot London 3/10 kl. 10.00

Jag trodde jag skulle vara för nervös för att sova inatt men det var absolut inga problem alls. Vi sov på Radisson SAS i Arlanda och hotellvistelsen var riktigt mysig. Nu sitter jag på planet mot London där jag sedan ska byta till planet mot Rio. Jag är trött och jag är mätt! Frukostbuffén på Radisson innehöll allt man kan tänka sig i frukostväg så vi åt tills vi nästan mådde illa! När jag väl kom på planet så serverades frukost även här, så nu är jag absolut proppmätt! Nu åker jag ett litet plan men här är rymliga lädersäten med rejäla armstöd (annat än de sunkiga charterplanen).

  
Kolla antalet tallrikar jag har! Jag åt massor av frukost på hotellet. Om ni tycker jag ser solbränd och fräsch ut beror det på ”brun utan sol”! Man vill ju inte blända och skrämma folk på Copacabana innan man skaffat sig en naturlig bränna. 

Det var sentimentalt att säga hejdå och jag har fortfarande inte riktigt hämtat mig. Resfebern har inte riktigt släppt ännu men jag antar och hoppas att den snart gör det. När jag väl  kommer på planet mot Rio har jag lovat Lolo att beställa in den största groggen/drinken dom har och äta ett Marabou choklad jag fick av henne för att fira att semestern börjat på riktigt!

 
Sista fotot på mig innan jag gick igenom säkerhetskontrollen.

 
I luften på planet mot Rio kl.15.00
Nu är jag på planet mot Rio och jag är minst sagt trött! Jag har nyss beställt den där drinken jag lovade Lolo och sett sista avsnittet på True Blood. Nu blir det nog att sova…..

 
True Blood och en drink…härligt

 
Bättre än charterplan

 
Miss Anna Toft, world traveller.


Rio de Janeiro 23.30 (brassetid)

 Jaha då var man framme. Jag har helt ärligt inte riktigt fattat att jag är i Rio än, jag har velat resa hit enda sedan jag var liten och läste boken ”Isabel” och nu är jag här!  Mitt hostel var dock lite av en besvikelse då här var sunkigt, ostädat och inte känns säkert. Som tur är ska jag bara stanna här i två nätter så det är bara att bita ihop och hoppas på att nästa hostel är bättre. Då jag är mellantinget mellan en backpacker och en vanlig resenär (riktigt budget backpacking är inget för mig) så valde jag ett eget rum för de två första nätterna. Jag tycker det är skönt att kunna ”landa” lite för mig själv. När man reser ensam så får man antingen sova i sovsal eller betala för två personer om man vill ha eget rum då enkelrum helt enkelt inte finns. Så nu har jag ett eget sunkigt ostädat rum med tunn madrass och stenhård kudde i läder! Jag har dock egen toalett, dusch med varmt vatten och AC så det ändå är lite komfort. Vad som dock känns jobbigt är att här inte är några möjligheter att förvara värdesaker. När jag frågade receptionisten sa han att det inte behövdes då bara jag har nyckeln till rummet. Yeah right säger jag bara! Tror inte en sekund på att det bara finns en nyckel men vad gör man? Tyvärr kan jag ju inte bära med värdesakerna ut på stan imorgon då det nog är ännu osäkrare än att ha dom i rummet. Min plan är nu att ta med mig min gamla kamera (rånrisken i Rio är stor och jag skulle bli förkrossad om min nya dyra kamera försvann på resans första stopp) och lite kontakter ut på stan. Datorn får gömmas under madrassen och låsas fast med ett laptoplås (inte helt säkert men hindrar iaf någon för att bara ta den med sig), nya kameran får ligga i väskan som jag låser fast med ett hänglås och en vajer i sängen och passet får helt enkelt vara i receptionen. I receptionen lägger dom in passet i en platspåse och sen tar dom hand om det….känns väl si sådär. Nu ska jag sova och fundera på vad jag ska göra imorgon. Måste erkänna att jag just nu känner mig lite rädd och ensam men det brukar jag alltid göra i början av resor när jag åker själv….så än så länge känns det mest normalt.

 
Mitt ”fina” rum

 
OJ vad säkert detta låset känns då??

//Anna