Stiltje

Jag hittade Nemo

Kategori: Resor

"Miss world traveller" Anna Toft har numera sitt dykcertifikat! Jag har tänkt på att skaffa dykcert i många år men tvekat lite då det dels är dyrt och att jag för några år sedan gjorde ett introduktionsdyk från Lloret De Mars sunkiga strand vilket inte alls var en trevlig upplevelse. Att dyka denna gången var verkligen en helt annan sak och jag tyckte det var helt fantastiskt! Jag tog mitt cert hos Pro Dive i Cairns vilka sägs vara bland det bästa dykcentret i världen. Instruktörerna var fantastiska, dykbåten var toppen och dykplatserna var exklusiva för oss!

Att beskriva revet
är otroligt svårt då det verkligen är en helt egen värld! Jag har snorklat i Egypten och Thailand tidigare men det som var så speciellt med detta revet var att det dels var väldigt stort men också att fiskarna, musslorna, sköldpaddorna osv var så enormt stora! Här var det inte bara små fina akvariefiskar utan riktigt maffiga djur! Sköldpaddan Brian är ett av exemplen på maffigt djur! Vi såg många sköldpaddor som var enormt stora och vänliga (de gick till och med att mata en sköldpadda med lite korall om man hittade en lös bit) men Brian var absolut den största vi träffade. Brian sades vara 140 år gammal och min kompis Marielle som jag reste lite med i Thailand träffade Brian 2003 under nattdyket i samma “grotta” (vilket är hans hem) som jag träffade honom! Jag som har en öm punkt när det gäller sköldpaddor tycker det är fantastiskt att se djuren i det vilda båda här och i Amazonas!

Min ömma punkt
för sköldpaddor beror på att jag en gång i tiden hade en vattensköldpadda som hette Ove. Ove var söt, men jobbig att ta hand om vilket resulterade i att han fick skänkas bort när jag var tonåring och inte tog hand om min lilla sköldpadda speciellt bra. Jag tog det hårt att Ove en dag försvann men såhär i efterhand var det bra för jag lärde mig en läxa gällde att skaffa och ta hand om djur. Jag är även lite tacksam att jag inte har en stor sköldpadda att ta hand om nu, för då Ove skulle blivit runt 50 år så hade jag haft han till min pension!

Jag hittade självklart Nemo
under mina dyk! Nemofiskar bor i havsanemoner som en liten familj. Dom är söta när dom tittar fram och om man ruskar lite i anemonen kan man ofta se små Nemobarn! Jag såg även “Doris” fiskar, rockor, muränor, barracudor, papegojfiskar, hajar, lejonfiskar, jätteräkor och massor massor mer! Nattdyket var verkligen otroligt häftigt då man såg mycket hajar och andra sovande fiskar.




Operahuset, Harbour Bridge, havssköldpaddor, stingrockor, små coola fiskar, delfiner, pelikaner...I have seen it all!

På natten var det annars
så myllrande revet en helt annan plats då fiskarna sov och enbart rovdjuren var framme! Detta gav känslan av att revet verkligen var en stad i sig själv precis som vilken annan stad somhelst! Alla går och lägger sig när det är mörkt och bara “Tha bad guys” (hajarna och andra fula typer) är vakna! Majoriteten av hajarna i revet är ofarliga för människor! Tigerhaj finns dock runt reven men de anfaller inte människor i första taget! Vithaj finns enbart i den södra delen av Australien då de behöver kallare vatten. En vän till mig berättade att han varit längs Australiens sydkust och där dykt med vithajar! Självklart var han i en “hajbur” då vithajar är riktiga mördarmaskiner, men hans bilder var helt fantastiska! Vithajarna verkligen angrep buren om och om igen och var väldigt aggressiva och gigantiska! Hade jag varit på sydkusten hade jag gärna dykt med vithajar då hans bilder var helt amazing!


Mördarmaskin

Jag hyrde kamera
för ett dyk (det är dyrt att hyra undervattenkamera!) men det var otroligt svårt att ta bra bilder. Dels så är förhållandena annorlunda vilket gör att det hade varit bra att ha ett dyk att träna på och ett dyk att koncentrera sig på att ta bra bilder. Jag hyrde kamera under mitt andra dyk som certifierad vilket gjorde att jag var både nybörjare på undervattensfoto och på att dyka överhuvudtaget! Några bilder blev där iaf. Jag vill jättegärna köpa ett undervattenshus till min egen kamera då den dels är en bra kamera och även har ett undervattensläge vilket gör bilderna ännu bättre. Ett hus till min kamera kostar dock 2500kr här i australien så det är inte att “bara köpa”. Men då jag tycker det är sjukt kul att ta bilder så kanske det kan vara något för framtiden om jag fortsätter att dyka. Budgetvarianten är att köpa en vattentät kamerapåse som man kan snorkla med, den kostar typ 700kr och räcker ner till 6 meter men är tyvärr rätt ömtålig.



Att dyka är som att vara tyngdlös och att sväva runt som en astronaut under ytan. När jag hoppade fallskärm trodde jag att det skulle ge en frihetskänsla av att flyga men det visade sig att trycket var enormt och det lugna och harmoniska hopparna man ser som gör konster i luften egentligen kämpar mot ett otroligt tryck vilket gör varje rörelse tung. Att dyka däremot var att blubba runt i en tyngdlös värld vilket är häftigt och rogivande på samma gång. Att hoppa fallskärm och dyka är två helt olika saker och jag tycker bägge är grymt häftiga på sitt sätt! Så nu har jag både hoppat ut från ett flyg på 4000meter och blubbat runt 18 meter under vattenytan i 34 minuter!

När man dyker
måste man ha en dykkompis, en såkallad “Buddy”, att dyka ensam gör så gott som ingen (inte ens mina instruktörer hade provat på det)! Anledningen till att man måste ha en Buddy beror helt enkelt på säkerhet! Min Buddy var en tjej från Holland som tyvärr inte personkemin stämde så bra med. Jag planerar att göra iaf ett dyk i Thailand och jag hoppas jag får en Buddy som är lite mer avslappnad då! Jag ser fram imot att dyka i Thailand då de reven jag sett där varit väldigt vackra!


Gillar ni förresten gruppen
“Kings of Leon”? Själv tycker jag Kings Of Leon är fantastiskt bra vilket är tur! King of Leon spelas nämligen överallt! Det började i Rio De Janeiro och fortsatte genom hela Sydamerika! Var man än kommer så spelas Kings Of Leon! Igår var jag och såg den nya Twillight filmen “New Moon” (som var väldigt bra) på bio och på vägen hem gick jag förbi en rockbar med liveband. Jag gick in och tog en drink och lyssnade på bandet som var väldigt bra! Det dröjde bara 3 låtar och sen spelade dem “Use somebody” med Kings of Leon och jag kunde inte annat än bara le. Kings of Leon är bra och det är främst sångarens röst som ger bandet sin karaktär. Min favoritlåt är dock bandets mest melankoliska låt (såklart) vilket är låten “Closer”.



Jag har fått höra från flera håll att jag har en viss förmåga att nosa upp melankoliska låtar fulla av känsla. Detta relaterar i en fantastisk känslosam men något deppig spelningslista. Petter som delar min musiksmak tillfullo och även han älskar min spelningslista brukar dock säga att min lista kan göra den gladaste personen full av tunga känslor och tankar. Jag är en sådan person som har ett minne och en känsloregulator som aktiveras med hjälp av musik och dofter. Nästan alla låtar jag älskar kan jag koppla till händelser eller människor och låtarna hjälper mig att plocka fram känslor och minnen från de personerna eller händelserna på ett nästan skrämmande närvarande sätt. Dofter har samma förmåga på mig och genom att känna en dust av en parfym från det förgångna kan ta mig tillbaka dit. Detta är rätt häftiga känslor samtidigt som det kan vara lite jobbigt för en känslomänniska som jag.

Tyvärr har jag blivit
förkyld och känner mig just nu rätt ynklig. Imorgon är det dags att dra vidare och jag hoppas att jag mår lite bättre då. Imorgon ska jag flyga till Alice Springs som ligger i “Northen Territory” . Detta är den del av Australien där “Crocodile Dundee“, “Doktorn kan komma“ och filmen “Australia” utspelar sig och är ett helt annat Australien än det jag fått se nu. Där är jorden röd, vattenhålen (billabongs) fyllda av stora krokodiler, kängururna finns överallt och samhällena är små och isolerade. För att ladda upp tittade jag på “Crocodile Dundee” häromdagen och nu är jag verkligen peppad på att ge mig ut i outbacken! Väl i Alice Springs ska jag ge mig ut på en 3 dagar lång safari där vi sover under stjärnorna! Efter Alice Springs flyger jag tillbaka till Sydney för att sova där en natt innan jag ger mig till Bangkok! Australien är helt fantastiskt och det jag upplevt här överstiger alla förväntningar jag någonsin haft om landet, men jag längtar ändå lite efter Thailand.

Love
Anna